Tja

När jag var 15 fick jag min första guitarr. Det var en ruggig beginner guitar. Den lärde mig alla enkla ackord, lite sköna skalor och skönt plockeri. Men framförallt gav den mig en grymt rolig tid och en massa adventures. Jag kan nog inte ens räkna upp alla gånger jag o Brils tagit med den ut på party och kört shows lite här o var. Den var även med på Idol.

Den har blivit som en party maskin. En party maskin som trots alla konstiga situationer den varit i, på nåt sätt alltid lyckats komma tillbaka till mig. Visst, det är bara en guitarr. Men den är min guitarr o den har gett mig otroligt mycket minnen och goda tider. Tider som jag aldrig vill, och aldrig kommer att glömma.

Men nu är det dags att gå vidare. I lördags, midsommardagen, så åkte jag o Sharre efter en av i alla fall mina skönaste dagar i livet, tillbaka från Öregrund med bussen. Vi kom till Uppsala och i min rush märkte jag den inte när den låg upplagd åt vänster.

Först när jag satt i bilen med Guppi kom jag på det. Jag ringde Trafikgrejset och de sa att de hade guitarren och att jag skulle ringa på måndag. Det såg då ut som att den skulle överleva ännu ett äventyr.
Igår hade dom den inte konstigt nog. Efter att för ett par minuter sedan ringt igen, fått ett nytt nummer att ringa och frågat som fan så fanns det fortfarande inga spår.

Min guitarr är borta för alltid…

Peace